Aftonbladet har låtit alla riksdagspartierna göra ett nöjesval. De får kort sagt svara på lite frågor om sina kulturfavoriter och sedan analyseras svaren av “nöjesoraklet” Markus Larsson. De har inte frågat mig, men jag kan svara i alla fall. Jag har visserligen inte Markus Larsson till hands för att analysera mina svar, men jag har ju något mycket bättre. Jag har er. Så, här kommer mitt nöjesval. Släpp loss ert inre nöjesorakel i kommentarsfältet och analysera mina svar! 
Mina tre favoritskivor:
Dolly Parton – “The Bluegrass Collection”
Nina Hagen – “Nunsexmonkrock”
Sinead O’Connor – “The Lion and the Cobra”
Och bara för att jag inte kan strunta i de här två:
Siobhan Fahey (Shakespear’s Sister) – “#3”
Monica Zetterlund & Bill Evans – “Waltz for Debbie”
Och Abba och Nick Cave och alla fabulous Lloyd Webber–musikaler … Gud, vilket straff att inte få lista allt bra!
Den bästa konsert jag varit på:
Lady Gaga i Stockholm 2012 på grund av extra allt.
Dolly Parton i Stockholm 2011 för att hon är Dolly och jag fick krama henne. Obs, skrytbild ovan.
Diamanda Galás i Stockholm typ 1999-2000 för att hon är den trevligaste person jag någonsin intervjuat och för att upplevelsen var total.
Boken som betytt mest för mig:
Gah… Jag måste säga The Passion av Jeanette Winterson, men det är lite missvisande eftersom det kan vara vad som helst av henne beroende på humör för dagen. Och nu är det dags för skrytbild 2. En yngre jag med en bad hair day och Jeanette hänger i hennes butik i Spitalfields medan SVT trixar med intervjuutrustningen.
Sen kan jag varmt rekommendera Life: A User’s Manual av George Perec och The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy av Douglas Adams också. Och Mary Shelleys Frankenstein och Emily Brontës Wuthering Heights.
Mitt bästa filmminne:
Gah igen… Det måste bli Bound (trailer) av The Wachowskis och Terminator 2 (trailer). Två fantastiska filmer på alla sätt och vis. Har man inte sett Bound, så har en vänlig själ lagt upp hela filmen på YouTube. Nätet är fantastiskt.
Sedan gillar jag James Bond, Indiana Jones och Peter Greenaway.
Vem skulle spela mig i filmen om mitt liv:
Filmen? Som i EN film? No way.
I actionversionen blir det så klart Linda Hamilton.
I arty farty-versionen blir det så klart Tilda Swinton.
I kostymdramat blir det så klart Emma Thompson.
I komedin blir det så klart Ellen DeGeneres.
I fantasyeposet blir det så klart Lucy Lawless.
I kriminaldramat blir det så klart Helen Mirren.
I rymddramat blir så klart Sigourney Weaver.
I den tecknade versionen blir det så klart Marge Simpson.
I musikalversionen blir det så klart Julie Andrews.
I splatterfilmen blir det så klart Uma Thurman.
I fängelsedramat blir det så klart Kate Mulgrew.
I den romantiska rullen blir det så klart Kristin Scott Thomas.
TV-serie jag aldrig missar:
Missar? Nuförtiden “missar” man väl inte tv? Nåja, Xena, Warehouse 13, Futurama och X-files tittar jag alltid på, så då missar jag ju dem aldrig heller.
Min största “guilty pleasure”:
I slutet på 80-talet var det Kylie Minogue, men hon är ju så fantastisk att jag faktiskt inte alls har något att skämmas över.
Min favoritkonstnär (egen fråga, inte i AB):
Massimo Rao. En dag ska jag äga den här målningen. Bara så att ni vet. Den heter “Il Giorno Flammeggio nei suoi occhi e le sue dita” (“The Day Became a Flame in Her Eyes.”)
Min bästa spelupplevelse (egen fråga, inte i AB):
Roberta Williams gamla klassiker Phantasmagoria från 1995. Awesome musik. Awesome stämning. Jäkligt läskigt! Spelupplevelsernas spelupplevelse när det begav sig.
Och sedan gillar jag hela Elder Scrolls-serien som sjutton. Bara en sån sak som att de plockade in Max von Sydow som röstskådespelare i Skyrim. I like!
Sådär. Somliga kallar mig splittrad. Jag säger att jag är eklektisk. Vad säger ni?